Glöm vad du hört om elcyklar tidigare. Glöm myterna om att det bara är lata, ovältränade (rökare?) med dålig kondis som cyklar el-mountainbike. Här berättar vi sanningen. Välkommen till (den bästa?) bloggen om el-mtb!
Vad är en el-mountainbike?
En el mountainbike är helt enkelt en elektrisk mountainbike. Denna grupp cyklar kallas oftas ebike, e-MTB eller el MTB. Tro dock inte att man, bara för att få elassistans på en mountainbike, slängt på första bästa elcykelmotor och batteri på en terränghoj (även fast denna typ kanske går att köpa på Biltema eller Wish)!
Nej, elmountainbikes har i den absoluta majoriteten av fallen specialdesignade komponenter som tål påfrestningarna som kommer med terrängkörning. De har oftast tåligare, helt väderbeständiga batterier och motorer som dessutom har specialanpassade lägen för MTB-cykling. Exempel på detta är Bosch CX-serie, Yamahas PW-system och Shimano Steps e8000.
Varför cyklar jag el-mountainbike?
Jag föll för mountainbiking eftersom jag ville komma ut i naturen – inte för att jag behövde en ny motionsform. Jag ville också testa på bike packing – inte trampa tills jag fick blodssmak i munnen. Jag vill kunna ta mig fram överallt – inte hålla mig till preparerade stigar och bike parks. Jag vill kunna cykla till naturen – inte transportera cykeln på bilen och köra till skogen.
Ja man kan kanske ana att jag länge längtat efter att ha MC-kort och en Africa Twin eller enduro. Och i ärlighetens namn så påminner el-assisterade mountainbikes MER OM DET än en vanlig MTB. Du kan dessutom cykla med den vart du än vill (lagstiftningen är omdebatterad dock). Det får du defintivt inte med en MC.
Här kommer en lång utläggning om varför jag cyklar el-mountainbike. Förhoppnings kan mitt långa resonemang (bear with me) hjälpa dig som står i valet och kvalet: Mountainbike eller el-mountainbike? Jag kommer även dela med mig av vad du ska leta efter ifall el mountainbike är det du vill satsa på.
Min MTB-historia
Fatbike
Min första MTB blev en… rigid fatbike (utan eldrift, då el-MTBs knappt fanns på svenska marknaden då). Detta var min första nya mountainbike och jag var ganska frälst; jag kunde cykla nästintill överallt tack vare de feta däcken.
Dock var det sällan jag pallade cykla till stället jag ville cykla på (en fatbike är otroligt tråkig på asfalt/grus), utan det blev att slänga på hojen på cykelhållaren och köra till skogen.
Plus bike
Även om fatbikes har sin plats och sin charm, särskilt om man bor nära en lång sandstrand eller i snötäckta Lappland, valde jag efter ett tag att gå över till de nya plusformaten. Mer specifikt en hardtail: Merida Big Trail 27,5+.
Detta gav mig en lite lekfullare cykel som klarade aggressivare sluttningar och hopp, och den var inte lika jobbig på transportsträckorna. Dock saknade man lite av allterrängsegenskaperna som fatbiken hade. Exempelvis blev det nästan omöjligt att cykla i snö, vilket var förhållandevis enkelt på fatbiken.
Full suspension plus bike
Efter något år uppgraderade jag till min första heldämpade MTB, även detta av plus size-modell: Rock Machine Blizzard 27,5+.
Tyvärr blev denna tänkta kärleksaffär kortlivad, då den hade på tok för lång reach för mig, vilket ledde till ryggbesvär.
Merida #2
Efter att jag snabbt lyckades sälja Rock Machinen, testade jag för första gången en “vanlig” heldämpad MTB med normal däckbredd. Det blev också min första “29er”: Merida One Twenty 800.
Med handen på hjärtat var detta nog cykeln som tog fram det bästa ur mig som cyklist. Jag är långt ifrån snabb i spåren, men denna gav mig en extra växel. Så om ni är på jakt efter en vanlig MTB som klarar lite allt möjligt, satsa på en sån här!
Övergången till el mountainbike – Ghost Hybride
Dock blev det ganska snabbt uppenbart för mig att de saker jag ville använda cykeln till kräver någonting annat.
Jag ser följande begränsningar med en vanlig MTB:
- Du tränar mer än “kommer ut i naturen”
- Du transporterar ofta cykeln med bil
- Du cyklar för det mesta cykelleder, färdiga stigar eller bike parks
- Säsongen inkluderar INTE den snötäckta vintern
Av ovanstående anledningar valde jag att gå över till el-assisterad mountainbike. Valet föll på en Ghost Hybride. Valet var inte självklart, utan det stod mellan den och en LaPierre Overvolt, som också är en prisvärd el mtb.
Numera stort utbud av elektriska mountainbikes
Innan jag hade gallrat ut dessa två kandidater, hade jag researchat hela spannet mellan de dyraste och de billigaste. Jag blev förvånad hur marknaden för el MTB formligen exploderat under senare år!
I den övre prisklassen hittar vi givetvis de märken som väcker mest ha-begär: Husqvarna, Specialized och Trek.
I mellansegmentet erbjuder märken som Scott, Crescent och Ghost prisvärda instegsmodeller av el MTB-cyklar med bra specs.
I den lägsta prisklassen (Biltema och Wish räknas inte…) hittar vi cyklar från bl annat Bikester med sitt egna MTB-märke Serious.
Ghost Hybride SL AMR S1.7+ AL U
Men Ghost Hybride…vilken hoj. Förutom det uppenbara, skiljer sig denna el MTB från mina tidigare MTBs eftersom den har 29″ hjul fram och 27,5″ bak (så kallad mullet eller MX concept). Ett beprövat koncept i MC-världen som nu blir allt vanligare inom elmountainbiking. Detta tycker jag ökar framkomligheten ytterligare.
Jag tycker att man ska satsa på en heldämpad el MTB, eftersom man inte längre behöver bekrymra sig för trampeffektivitet. Samma argument för däcken; du kan köra på riktigt feta plusdäck med aggressivt mönster utan att bry sig om att det blir trögtrampat!
Som sig bör på en elmountainbike har även Ghosten plusdimensionen på däcken (nya sulor dock, Schwalbe Eddy Current 2.6 x 29 fram och 2.8×27,5 bak).
En annan mycket användbar spec som jag vande mig vid från mina tidigare hojar är dropper post. Det är, precis som plusdäck och full suspension, numera ett måste för mig.
Slutsats
Full circle för min del. Sedan övergången till el-mountainbike har min syn på mountainbiking verkligen hittat sin cykel. Man kan se det som alla önskvärda egenskaper jag letade efter i mina tidigare hojar kombineras i denna MTB. Förutom svett, uppförsbackeångest och blodsmaken i munnen möjligtvis.
- Man tar sig fram i princip var som helst, du behöver inte en preparerad cykelstig – du kan göra din egen.
- Uppförsbackar är ingen plåga längre – de är bland det roligaste. Du behöver ingen anläggning med cykellift längre.
- Du behöver inte se cykelturen som ett träningspass – du kan cykla bara för att komma ut i vildmarken.
- Transportsträckorna är inget problem trots feta däck och en tung cykel – du låter bilen stå och slipper mecka med cykelhållare.
- Du kan cykla med packning utan problem – vilket gör el-mountainbiken perfekt för bike packing.
- Du förlänger säsongen och kan cykla i alltifrån snömodd till sandstränder, något som tidigare bara var möjligt med fatbike.
För vem passar el-MTB?
Med tanke på resonemanget ovan så ser jag att el mountainbike är för den som vill ha en aktiv fritid snarare än den som satsar på att få tour de france-kondition. Den som vill ut och upptäcka vacker natur för att campa, fiska eller fota. Mer terrängtransportmedel än träningsredskap, mer skogsmulle än spandex-gubbe.
Man blir så pass obegränsad så jag rekommenderar att man packar med sig ett extra batteri (mitt Shimano Steps räcker ca 7 mil på en fulladdning) när man ska ut på långtur, eftersom du inte vill sluta cykla.
Så glöm alla gamla myter om att det är tjockisar eller sjuka personer som är målgruppen för el-MTB. Det är helt enkelt en helt annan grej än vanlig mountainbikecykling.
För vilken typ av cykling passar el-mountainbike?
Jag skulle säga trail och bike packing. Det är också detta som cykeltypen används mest för i alperna (där el-MTBs är superstort!).
Även fast det går att cykla park, enduro och downhill, är denna cykeltyp lite för tung och klumpig för att användas för det enligt mig.
Gillar du att cykla park rekommenderar jag att du köper en extra downhillhoj. Dessa går ju ändå inte att cykla vanligt med :).
Lite avslutande länktips: